Nyheter

Firestone Walker Brewing Company

Firestone Walker Brewing Company

Firestone Walker Brewing Company är ett familjeägt bryggeri med bryggerier i Paso Robles, Buellton och Venice i Kalifornien. Bryggeriet grundades av svågrarna Adam Firestone och David Walker 1966. Det första bryggeriet låg på den familjeägda vingården i Kalifornien. Här bryggde de sin första öl – Double Barrel Ale – i ett patenterat Burton union-system.

Prisbelönt och världsberömt öl

2001 hade arbetet med att brygga hantverksöl växt så mycket att huvudproduktionen flyttades till Paso Robles. I dagsläget är Firestone Walker världskända för välproducerad hantverksöl som exempelvis 805 och Mind Haze. Firestone Walker vann titeln World Beer Cup Champion Brewery för medelstora bryggerier 2004, 2006, 2010 och 2012. Firestone Walker Brewing Company firade 25-års jubileum 2021 och är Kaliforniens näst största bryggeri i genren.

Öl med inslag av druvor

2013 öppnade Firestone Walker en 7000-kvadratfot stor ölkällare i Buellton. Här brygger de öl med vilda jästsorter på vinfat av ek. Ölen är inspirerad av den belgiska surölstraditionen och bryggprocessen leds av bryggmästare Jim Crooks, som tidigare var kvalitetsansvarig för huvudbryggeriet i Paso Robles. Crooks Började brygga suröl när han arbetade på Paso Robles bryggeriet och när verksamheten växte ur lokalerna där startade man det som kom att bli Barrelworks.

Ölfestival med personligt inbjudna bryggerier

Firestone Walker är en av världens ledande producenter av hantverksöl. Men företagets ägare har inte nöjt sig med att bara producera öl, de har även startat en ölfestival för att för bryggerier. Varje bryggeri som bjuds in görs det personligen av Firestone Walkers bryggmästare Matt Brynildson. Festivalen hålls årligen på Paso Robles event center i Paso Robles i Kalifornien och de 2500 eftertraktade besöksbiljetterna brukar ta slut inom 10 minuter från det att de släpps.

Italiensk Öl

Italien är inte riktigt ett av de mest välkända ölländerna men faktum är att de tillverkar en och annan pärla som smakar riktigt gott. Italienare är främst kända för sina nyskapande recept, använder sig bland annat av olika frukter, sorters blommor och te när det kommer till ölbryggning. De har dessutom en väldigt lång och intressant ölhistoria som varit i skymundan av vinet.

Dricker mer öl än vin

Även om Italien är starkt förknippat med vin dricker de faktiskt mer öl. Det var år 2010 som ölförsäljningen passerade vinet. Kanske beror det på deras spännande hantverksöl eller deras annorlunda kryddor. Kastanj har blivit något av ett signum för italiensk öl och ger det en väldigt intressant smak. Det finns cirka 30 ölsorter som innehåller just denna ingrediens, alltså kastanjeöl. Kastanjen prepareras olika och kan till exempel rökas och rostas.

Kör efter egna regler

Något som också utmärker Italien är att de har helt egna produktions regler. Det bidrar också till en nyfikenhet och många innovativa idéer. Många ölmakare använder sig av lokala råvaror för att få till sina brygder. Trots de egna produktionsreglerna tummar de inte på kvaliteten utan producerar högklassiga drycker som passar perfekt till mat. Du hittar flera av dem på Systembolaget i Sverige bland annat i Peronis sortiment.

Trend med alkoholfri öl

Att dricka alkoholfri öl har blivit populärt över stora delar av världen och Italien är inget undantag. Därför finns det numera alkoholfria varianter av några av deras mest välkända märken. Nu är de så bra tillverkade att du ofta inte ens känner att du dricker en alkoholfri öl. Det är perfekt för dig som inte vill dricka alkohol av någon anledning.

Två svenska brygghus blir ett

Den 1 februari 2019 köptes det som förut varit Grästorps Bryggeri av ett gäng ölentusiaster. När det flyttades till Lilla Edet utanför Göteborg föddes det nya varumärket ”Lilla Edet Bryggeri”. Nu kommer nästa steg, Lilla Edet Bryggeri ska göra en stor satsning tillsammans med Beerium för att kunna producera mer öl.

Platsen inte klar

I och med satsningen startar de det gemensamma produktionsbolaget Götaälvsdalens Brygghus och planen är att komma upp i 300 000 liter öl per år. Beerium hade växt ur sin kapacitet men var inte redo att göra investeringar själva så Lilla Edet tog kontakt i exakt rätt tid. Det är ännu inte bestämt var bryggeriet kommer att hamna men det lutar åt någonstans mellan Surte och Lilla Edet.

Vill utbyta kunskap och erfarenhet

Att satsa tillsammans ger många fördelar såsom lägre investeringskostnader, transportkostnader och billigare varuinköp. Detta gör stor skillnad när man är ett litet bryggeri och inte vill, eller har möjlighet, att ta för stora risker. Men det största vinningen med att slå sig ihop med Beerium är det erfarenhetsutbyte som kommer ske mellan de två bryggerierna, säger Anette Pålsson på Lilla Edet.

De befintliga bryggerierna kommer finnas kvar

Det finns inga planer på att stänga Lilla Edets och Beeriums befintliga produktionsanläggningar. De kommer att vara igång och brygga öl i mindre skala. Idag har Lilla Edet en tankkapacitet på 400 liter och Beerium 200 liter, den nya anläggningen kommer att ha ett bryggverk på hela 1000 liter vilket innebär en stor kapacitetsökning för båda bryggerierna. I dagsläget fylls ölen på flaskor men de tittar på lösningar för att gå över till en burklösning.

Bryggverket öppnar provsmakningsbar

Bryggverket i Umeå har fått ställa om sin verksamhet under coronapandemin då man har tappat mycket försäljning av starköl. Nu satsar man istället mer på att sälja mer folköl och producera egen läsk och tonic. Dessutom håller man på att bygga om och planerar att öppna en provsmakningsbar när restriktionerna släpper.

Uppfinningsrikedom mitt under pandemin

Medan många andra i krogbranschen har haft det tufft under året som gått så har uppfinningsrikedomen flödat hos Bryggverket. Förutom att man har satsat mer på folköl och ny läsk har man också hunnit med att ta fram både gelato och sorbet i samarbete med Nya Konditoriet. När restriktionerna släpps är planen att fortsätta sälja folköl och läsk, samtidigt som intäkterna från starköl förhoppningsvis går upp igen.

Hemkörning av folköl

Men det finns flera följder av pandemin för Bryggverket. Bland annat har man nu börjat köra hem folköl till privatpersoner i Umeå. Satsningen på läsk och tonic har också blivit ett sätt att ge tillbaka till hemtrakten under en svår tid. Man har nämligen tagit fram en Björklövenläsk och en Björklöventonic, där fem kronor per såld burk går till det lokala hockeylaget IF Björklöven.

Bryggverket tar vara på utmaningarna

Bryggverket har tagit väl vara på pandemins utmaningar genom att utöka sitt sortiment av folköl och erbjuda hemkörning i Umeåtrakten. Dessutom har man hunnit med att ta fram både läsk och tonics, vars försäljning bidrar till IF Björklövens ekonomi. Man har även gjort gelato och sorbet tillsammans med Nya Konditoriet och just nu håller man på att bygga om för att kunna öppna en provsmakningsbar när restriktionerna släpper.

Alkoholfri öl

Att dricka alkoholfri öl är en stark global trend och försäljningen ökar i stort sett hela världen. Tack vare framsteg inom tekniken går det idag att göra god och smakrik alkoholfri öl med god kvalitet. De alkoholfria alternativen har blivit allt fler och många bryggerier lanserar sina märken i nya versioner utan alkohol.

Hur brygger man alkoholfri öl?

Öltillverkare använder sig av olika tekniker för att brygga alkoholfri öl för att möta en ökad efterfråga. Ett sätt att få bort alkoholen ur drycken är att filtrera ut den genom ett membran där tryck gör så att ölen skiljs från alkoholen. Det går också att vakuumdestillera öl men då riskerar ölen att få en annorlunda smak. Den här tekniken skiljer sig från den som används för att brygga lättöl.

Lättöl och svagdricka

I Norden har man länge bryggt smakrika drycker med låg procenthalt som till exempel lättöl och svagdricka vilket är ovanligt globalt sett. Dessa svaga drycker bryggs med en teknik som kallas springmäskning vilket bidrar till att ölen får en härlig fyllighet trots att alkoholhalten är låg. Nackdelen med den här typen av bryggning är att det krävs mycket utrustning och energi.

Vilka drycker får kallas alkoholfria?

Även om du hittar en flaska på hyllan för alkoholfritt på Systembolaget så betyder inte det nödvändigtvis att drycken är hundra procent alkoholfri. De har valt att sätta maxgränsen på sortimentet av alkoholfria drycker på 0,5 procent. Men enligt det svenska regelverket är gränsen faktiskt ännu högre. Enligt lag är en dryck som har över 2,25 volymprocent alkohol en alkoholdryck.

Göteborg – Sveriges ölhuvudstad

Att brygga öl är en konst och ett hantverk. Det behövs ett stort kunnande, ett gediget intresse och inte minst kärlek till drycken. Göteborg har en uppsjö av intressanta bryggerier och förmodligen håller man rent av på att etablera sig som Sveriges ölhuvudstad. Det kan vara väl värt att titta närmre på några av de mikrobryggerier som staden har ett erbjuda.

En stolt tradition

Göteborg grundades 1621 och redan från start var ölbryggerierna en självklar del av staden och redan där började vägen mot att bli Sveriges ölhuvudstad. Tyvärr var det en tradition som fick sig en törn när stadens sista öltillverkare, Pripps, såldes och produktionen flyttades utomlands. Man ville dricka lokalt producerade produkter och saknaden efter sin egen öl var stor. Massproducerad öl samlades mer och mer till de stora aktörerna och då var det i utlandet produktionen skedde.

En ny era

När den storskaliga produktionen inte längre fanns kvar i Göteborg, fanns det i stället andra som var beredda att ta vid och föra traditionen vidare. Mikrobryggerier som jobbar med småskalighet och ett gediget hantverk har under det senaste decenniet blivit allt fler, numera finns cirka 300 bryggerier. Vega bryggeri är ett exempel på ett bryggeri som har använt sig av gamla traditioner, men även tagit med nutidens trender. Här arbetar man med hållbarhet genom hela processen, från råvaror till distribution.

Öl, så mycket mer än bara en dryck

Från att tidigare varit en törstsläckare som tillverkats i stor mängd, ju mer desto bättre, har dagens öltillverkning verkligen förändrats. Med fokus på råvaror, hållbarhet och nytänk tar mikrobryggerierna ölen in i framtiden. Nya smaker och nya upplevelser kommer hela tiden fram. Idag är det ingen ovanlighet att njuta av en öl med smak av olika frukter, choklad eller varför inte chili. Dessa moderna smaker lever sida vid sida med det mer traditionella sorterna, men gemensamt har dem hantverk och kärlek. Den stad som redan för flera hundra år sedan påbörjade resan mot att bli en ölhuvudstad, har hittat en väg för att fortsätta på den vägen. En annan fördel med de lokala mikrobryggerierna är att de finns runt knuten. Många tar mer än gärna emot intresserade som vill lära sig mer om just deras öl och deras produktion. Ett utmärkt sätt att förstå vad det är man dricker.

Svensk öl

Öl har en lång tradition i Sverige och dess historia går tillbaka ända till vikingatiden, då vi drack mjöd. Idag dricker den genomsnittlige svensken ungefär 50 liter öl per år. Under det senaste decenniet har mikrobryggerierna slagit igenom på allvar och hyllorna fylls med ett allt större urval av smaker. I denna artikeln kommer vi att titta närmare på svenska ölsorter, svenska bryggerier och svensk öl för alla smaker.

Vad du bör veta om svensk öl

De äldsta sorterna av öl som hittats är från bronsålder och bryggdes av gårdsbryggare. Sedan 2010 har öl delats in i tre olika kategorier. Alkoholfri öl och folköl får säljas till privatpersoner medan starköl endast får säljas av Systembolaget. Det finns ett antal stora aktörer som har majoritet på den svenska marknaden. Utvecklingen av mikrobryggerier har ökat dramatiskt det senaste året, vilket skapat en större variation av smaker.

De vanligaste ölsorterna

I Sverige har främst två ölsorter dominerat historiskt. gårdsbryggare tillverkade främst svagöl (svagdricka) samt starköl (dubbelöl). Dessa utvecklades på 1500-talet då flertalet olika ölsorter introducerades och bryggdes i Sverige. Dessa inkluderade Herreöl, Fogdeöl, Svenneöl, Ämbetsöl, Spisöl och Skeppsöl. Öl för olika målgrupper och klasser helt enkelt. För att sedan göra det enklare och skapa varumärken så blev det allt vanligare att dessa istället delades upp efter alkoholhalt.

Öllandskapet i Sverige idag

Efter att gått från gårdsbryggare och några få ölsorter har vi sett en större utveckling och expansion av den svenska ölindustrin. Sverige har fortfarande monopol på alkohol. Detta gäller dock inte restauranger och export, vilket har banat väg för en ny våg av mikrobryggerier och olika typer av öl. Svenskt öl tillverkas nu i alla former och smaker för att ytterligare konkurrera med de större bryggerierna.

Öltillverkning – Hur går det till?

I Sverige har vi en lång öltradition men det är inte så många som vet hur tillverkningen går till eller hur den skiljer sig mellan olika ölsorter. Här får du lära dig mer så du kan imponera på dina vänner eller kanske till och med ta steget att brygga din egen öl!

Samtliga steg för öltillverkning

Det förta steget i öltillverkningsprocessen är det som kallas mältning vilket går ut på att malten blötläggs och torkas. Därefter blandas malten med vatten för att bilda så kallad mäsk. Temperaturen på mäsken höjs stegvis och efter cirka sex timmar är det dags för vörtkokning. Här tillsätter man humle för att ge ölen sig typiska beska. När vörten har svalnat är det dags för jäsning vilket tar 7-10 dagar. Därefter ska det filtreras, lagras och tappas innan det kan avnjutas.

Vad skiljer olika ölsorter åt?

Det som är spännande med öl är att det endast är fyra ingredienser, malt, humle, vatten och jäst, men trots det så går det att variera näst intill oändligt. Det är främst bryggprocessen, som även avgör vilken ölsort man får, men även vilken typ av malt som används samt hur proportionerna mellan de olika ingredienserna ser ut. En stor skillnad är vilken typ av jäsning man använder. Det vanligaste är så kallad underjäsning som sker vid låg temperatur.

Öl är en spännande dryck

Öl finns i många färger, smaker och varianter men bygger alltid på fyra ingredienser, malt, humle, vatten och jäst. Dessa ingredienser förbereds i olika steg som kallas för mältning, mäskning, vörtkokning, jäsning, filtrering, lagring och tappning innan ölen är färdig att drickas. Genom att höja eller sänka temperaturen under olika delar av processen kan man påverka ölets smak och alkoholhalt.

Ölburkens historia

Det var inte förrän i början av 1900-talet som öl började tappas på burk. Utmaningen var att ta fram en burk som inte läckte och inte heller påverkade smaken på ölet. År 1933 lyckades man ta fram en burk som uppfyllde dessa krav och kort därefter började öl säljas på burk i butiker. Ölburken blev en stor succé som ett alternativ till de skrymmande och tunga glasflaskorna som då användes, men samtidigt skapade den miljöproblem.

En lättare burk med förenklad öppning

Flat tops var den första generationen av burkar och de öppnades med ett speciellt verktyg som kallades kyrknyckel. Burkarna tillverkades från början av plåt, men det ersattes snart av aluminium som var lättare. Nästa innovation var den så kallade tabben, en kapsyl med dragring som användes för att öppna burken. Den tog Ermal Fraze fram 1959 efter en frustrerande picknick då han glömt kyrknyckeln hemma. Nu fanns det en ölburk som inte krävde några extra verktyg.

Den moderna ölburkens födelse

Trots att tabben underlättade öppningen av burken så ledde den i sin tur till nedskräpning samt olyckor där folk satte tabben i halsen efter att de stoppat tillbaka den i burken igen. År 1970 löstes problemet med hjälp av en liten men betydande ändring. Daniel Cudzik och Ermal Fraze patenterade då en stay-tab som sitter kvar på locket efter att burken öppnats. Det är en version som vi använder än idag.

Små förändringar sedan 1990

Den ölburk vi ser i butikerna idag har fortfarande många saker gemensamt med 30-talets första burkar. De förbättringar som gjorts har främst haft som syfte att göra burkarna lättare, minska materialåtgången samt att göra locken mer lättanvända och säkra. Ändringar har också gjorts för att göra burken enklare att återvinna. Sedan 1990 har ölburken sett ungefär likadan ut i Sverige, endast bryggeriernas loggor och tryck förnyas.

Torr Porter och Stout

Intresset för kvalitetsöl är större än någonsin vilket betyder att både porter och stout också har blivit mer populära än tidigare. Skillnaden mellan dessa två ölsorter är lite luddig och de benämns ofta som om det vore samma sort. Det finns ingen lagstadgad skillnad och därför väljer bryggerierna själva vad som ska stå på deras flasketiketter.

Skillnaden mellan London och Dublin

Den stora skillnaden mellan porter från London och Dublin berodde på att vattnet i Dublin hade mer salter och ölet blev därför torrare. På 1700-talet tillverkades porter i London och man blandade då nytt och gammalt öl för att få fram den smak man önskade och därefter gjorde man ett mörkt öl. På Irland, flera årtionden senare, utvecklade Guiness en stark porter, eller så kallad stout porter.

Överjäst och nästan svart

Porter och stout är nästan svart till färgen och det beror på hårt rostad malt som också ger ölet en smak av kaffe och mörk choklad. Både stout och torr porter är helt utan sötma och med beska som är måttlig till tydlig. Det finns dock varianter som har sötma som till exempel pastry stout där bryggarna experimenterar och tillsätter till exempel choklad och vanilj.

Ska jag välja porter eller stout?

Det är förstås svårt att veta om man ska välja porter eller stout om det egentligen inte finns någon skillnad och bryggerierna själva väljer om de ska kalla ölen stout eller porter. Sammanfattningsvis kan man säga att stout är mörk överjäst öl med bränd och besk smak av irländsk typ medan porter har en balanserad beska med mjuk smak av frukt och malt. Intressant fakta är också att namnet porter kommer från de utkörare som levererade ölen till pubarna på 1700-talet. De ropade porter när de kom till puben dit de skulle leverera ölen.